mitt första ordbajs

Kul att få så mycket reaktioner på mitt ickeskrivande. Utan dessa skulle jag förmodligen inte sitta här och knappa på mina tangenter. Varför är det så viktigt vad andra tycker om mig? Är det därför jag sitter här och är alla till lags, eller är det av min egen tillfredställse. Jag har haft en ledig dag idag, gått orakad och oduschad, i mjukisbyxor och oputsade glasögon, tvingats ta tag i saker som tvätt och diskning ( vid sidan av allt slappande) därför att jag har kommit till den punkten då jag står inför ett val av att antingen köpa nya kalsonger (som jag gjort såå många ggr) och nya bestick eller att ta mig i kragen och diska och tvätta. Det är en stark motivation till att få dessa saker gjorda - nu går det helt enkelt inte längre, jag har vänt bak och fram två ggr nu.
Ikväll har jag hängt med min kära vän Josef och efter fyra Prison Break-avsnitt, varav jag sett tre sen tidigare, sitter jag nu och filosoferar om varför jag på så lätta fötter kunde dammsuga lägenheten sen jag visste att han skulle komma över. Vi har ju varit vänner i en mindre evighet- han tål väl lite dammtussar på golvet va? Nää, jag ville att han skulle känna sig välkommen här i mitt hem, det var därför jag gjorde det med en iver som allt för sällan skådas - inte för att han ska tycka bättre om mig.. Inte sagt att du inte är välkommen om du kommer på en ostädad dag. Tro mig -Välkommen!!